Minns min första dag som om den var igår, jag kom försent jag hade kollat fel på lappen. Sen hittade jag inte till aulan, men det löste sig jag hittade tillslut, och hann komma in innan dem ropade upp våran klass och vart vi skulle gå. Jag var fortfarande det blyga tjejen, jag satte mig längst fram i klassrummet och var blyg och tystlåten. När dagn var klar och jag stod och väntade på bussen så började jag snacka me en tjej från klassen visade sig att hon och jag hade gått i paralellklass i mellanstadiet...:) Vi började snacka och jag kände att det kommer nog gå bra detta.
Mer tiden gick så fick jag mer kompisar och det gick som en dans och fick bra betyg, i huvudsak mina programsämnen gick handels så alla sådana ämnen. I trean så böjade jag gå på lite extra tester om ja hade dyslexi, dem såg lite så du skickade mina resultat till en som kan utrdea om man har dyslexi. När det sista året gick och vi stod på trappan och sjöng "Sjung om studentens lyckliga dar...." Vi åkte lastbil runt om i trelle sen åkte jag mammas - minicooper. Så nu kände man att nu börja ju det rikiga livet.


detta var kanske väldigt tråkigt att läsa men jaja jag skriver vad ja vill i min blogg=) hehe